Sonnys fobi.

Det finns ingen anledning att inte fortsätta på det inslagna spåret.

Nu gott folk, ska jag outa min fobi. Det är inte helt självklart för mig att göra det. Inte för att jag skäms för den eller så. Nej, det är helt enkelt så att ju färre som känner till den, desto färre kan utsätta mig för den i ren djävulskap. Men nu då vi ändå håller på så...

Jag mår sjukt dåligt av lösa naglar! Inte lösnaglar som man köper på KICKS eller så. Nej, lösa naglar man får av att tappa parkbänkar på tårna eller spela fotboll eller sånt.

Jag börjar gråta av bara tanken. Jag mår illa och börjar kallsvettas. Och eftersom jag skriver om det nu så tänker jag ju på det och... ja, ni fattar. Därför kan jag inte skriva mer nu. Eller lägga upp en bild som man måste göra på bloggar. Eller försöka bringa klarhet i var fobin har sitt ursprung.

Fan ta den som försöker använda det här mot mig någon gång.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0