Jag älskar tv-program som alla karlar hatar. Typ Outsiders, Lyxfällan, Kvinnor som mördar, Extreme makeover, Efterlyst...

Jag gillar tanken att det man ser är totalt abnormt och urballat men ändå på riktigt. Det är liksom så spännande att fantisera om vilka diagnoser de har, vem i bekantskapskretsen de liknar och även att kittlas lite av den lilla igenkänningsfaktorn som nästan alltid infinner sig. Jag menar, nånstans är vi väl alla lite freaks på nåt sätt? Ja jag gillar verkligen att gotta mig i misären.

Nu när jag och vovven har semester och slappar hos mamma innebär det frosseri i trash-tv. Mamma somnar alltid kring nio. Hon lider av rls (restless leg syndrome). Hennes ena ben börjar pirra samma tid varje kväll. Då är hon tvungen att kasta sig i sängen. TV:n är alltså till vårt förfogande hela natta och vi är mäkta nöjda över att vi slipper fotbolls VM.