Nu bor vi på sonnyojonny.wordpress.com

Jag tycker inte att det är så fint med pippilottor. Jag provade tesen igår. För att försöka öppna mitt sinne. Det var fruktansvärt fult. Fulare än jag kunde minnas. Jag klär inte i hurtbullelook. Vore jag en äppelkindad, blond, söt, fotbollstjej med skånsk lantisdialekt hade det kanske låtit annorlunda.

Om du var här Sonny, då hade vi kunnat prata om det här. Då hade vi även kunnat diskutera huruvida det ska vara straffbart att använda ordet fredagsmys. Sen hade vi kunnat skåla i hur jävla förträffliga vi är.

Logiken hos mig funkar som sådan att:

1. Jag känner förvirring
2. Jag gräver ned mig
3. Jag blir frustrerad
4. Jag får nog
5. Jag ställer mitt personliga födelsehoroskop alldeles gratis på nätet

Tänker att skrivande i alla dess former kräver att man är sann i hur man funkar. Det blir liksom plastigt när man bara försöker. Som när man leker med fel kompisar, som när man mekar med motorer fastän man egentligen brinner för jazzdans eller när man enbart drivs av penningpungens fetma. Så, här, jag gör det för konsten, här har ni mitt allra heligaste:

"Hon är blyg, ömtålig men stolt, djärv och livlig. Hon är oberoende, odisciplinerad, excentrisk och upprorisk. Hon har en burdus karaktär. Hon har problem med att behålla ett jobb, måste arbeta oberoende utan att lita på någon annan. Självsäker i aktiv verksamhet. Långvarig vetenskaplig forskning. Höga ideal. Hon är begåvad för språkstudier och det är än mer intressant för henne att bo utomlands. Yrkesmässig framgång utomlands.

Hon är mer utsatt än de flesta för det skadliga inflytandet från alkohol, mediciner och narkotika. Bör undvikas till varje pris. Väldig sexuell aktivitet. Hon är autonom, frigjord och har progressiva idéer. Begrundande med ett gott rörligt sinne.

Hon använder förhållanden för att befrämja yrkesmässig framgång. Vänskapliga känslor är ytliga. Kärleken är uppriktig. Känslor är djupa, stabila, solida och slutgiltiga. Hon är inte särskilt öppen och kan vara melankolisk.

Svagheter: Impulsivitet, dominans, aggressivitet, häftig framfart. Ständigt byte av jobb. Hätskhet, känslolöshet, illvilja och ofta en pessimist. Passion, raseri, fanatism, gräl. Har en tendens att hålla tillbaka känslor, hon är för reserverad och rädd för att bli besviken i kärleken." (Stjärnorna, Universum, 2010)

Ja, sådär. Där har ni mig. I ord. (Fnissar lite.)

Hej! Jonny här. Jag undrar bara hur länge man får vara ambivalent angående köttfrågan. Statusen för dagen lyder att jag tittar på Malkin när Refused och Di Leva gör klart för mig att lammet ska leka med hajar och jag blir lite tårögd. Hur skulle jag någonsin kunna äta upp Malkin?

Samtidigt lyssnar jag på poddradio om erotiskt kapital.

Hjärnflödet i punktform:

• Jag borde formulera två relevanta frågeställningar kring varför Takayama tycker att vi ska involvera fler sinnen i människa-dator interaktionen.
• Datorer är hårda, beror det på att män är hårda?
• Män är hårda.
• Enligt valkalkylatorn borde jag rösta för Feministiskt Initiativ. Undrar vilken vallokal jag ska gå till.
• Jag tycker om smink. Undrar hur Schyman ställer sig till silikonbröst.
• Undrar hur Reinfeldt ställer sig till silikonbröst.
• Jag har fördomar. Bland annat den att många super sig redlösa i Övertorneå.
• I Haparanda är tydligen alla tjejer snygga.
• Kanske borde man fokusera på kärlek och sexualitet vid interaktionsdesign i digitala medier.
• Klockan sju i morgon bitti ska jag tvätta bort hund-dregel från min funktionsjacka. Det är en The North Face-jacka i Gore Tex.
• Gore Tex är ett vattentätt material som består av ett membran som släpper ut svettånga men inte in vattendroppar.

...om man ville titta in i min hjärna för en stund

Gunvor: Försök åtminstone lära dammvippan att bete sig vid hundmöten.
Kurt: Sluta blänga och förespråka våldsamheter.

Slutligen vill jag bara säga: Jag har ingen kamphund.

• Va ska man käka?

• Jag borde skriva.

• Vad ska jag bli när jag blir stor?

Det är regn. Då kan man inte använda sina snygga boots. Man kan ej heller rusa runt i allstars i genomdränkt knähögt gräs. Löpardojor funkar inte heller. Nej, då behöver man ett par gummistövlar. Mamma har de allra bästa. Ett par gamla Tretorn som jag skulle kunna bo i. Jag kollade stan idag. Det fanns bara gummistövlar med klack? Vem vill ha ett par gummistövlar i klack? Nej, foträta klina gummistövlar ska det vara. Kanske Viking? Det känns traditionellt och pålitligt.

Jag införskaffade en almanacka och en kalender. På vägen hem funderade jag på hur man skiljer på almanacka och kalender på bästa sätt. Ifall nån skulle ifrågasätta när jag berättar att jag köpt en almanacka och en kalender.

En som man bläddrar i sidled och den andra lodled skulle jag svara då. Det skulle ha varit så kul att få använda det ordet tänker jag. Lodled.

Och så kör vi en återkoppling till gummi:
(Följ Adonis här)

Det har varit nära några gånger. Att uppdatera sin status med en sökning. Alltså, i facebook-appen ser statusuppdateringsfältet ut som sökfältet. Det hade blivit hemskt pinsamt. Ungefär som en hyllning till kompisens purfärska dejt, exets nya ragg eller till en sån där bekant man inte ens hejar på men som har roliga bilder på kompisar.

Stavfel kan också få ödesdigra konsekvenser. Ta exemplet då jag skulle uppdatera mina vänner med vad jag sysslade med: "manusskrivande" var det men på skärmen stod det "anusskrivande". Exotiskt kanske.

Något jag för tillfället fnissar åt är hur alla nyblivna singlar (mig inkluderat, jag vet) blir väldigt kreativa och aktiva på forumet. Plötsligt har man jävligt mycket att säga och tycka. Profilbilder byts. Foton från fantastiska fester delas, grupper gillas för statementets skull och nya vänner läggs till. Fantastiskt ändå. Alla blir sina egna små proffs på PR.

Förr i tiden var man tvungen att sola solarium, träffa folk fysiskt och börja med nya hobbys för att åstadkomma samma sak.

Här är mina snygga boots jag statementar i.

Jag har plockat fram mina Buffaloboots, kränger på mig sjal trots att det är för varmt och tar djupa andetag av den svala morgonluften. Nu måste den komma snart. Hösten.

Sommar och vår är överskattat.

Hade jag shoppat idag hade jag köpt en skinnkjol och nya tapeter. Min hall är solgul. Jag är inte så förtjust i solgul. Åtminstone inte flammig solgul med gul nittitalsbård med solar på, uppe vid taket.

Det här med att flytta. Jag avskyr själva grejen. Packa ner och bära är okej men sen ska man göra samma sak fast i omvänd ordning bara det att man nu inte har en aning om vart var och en av prylarna är eller ens vart det är tänkt att de skall vara i framtiden. Hiroshima är ett fint namn på mitt nuvarande boende om man nu ska döpa lägenheter. Mitt förra casa var Penthouse och innan det bodde jag i Horan. Ibland kan jag sakna Horan. Bästa läget på Knivsöder med utsikt över vattnet. Mitt kvarter med Vurma, Helens sushi, Judith och Bertil och Lasse i parken. Nåväl, Umeå går inte heller av för hackor. Här kan jag ta en blaskig OK-kaffe, springa runt med hunden i hinderbana på i20, käka Hoummusmacka på Rost och steka på Rex. Det blir fint det här. Ska bara övertyga Malkin om att de här fåtöljerna som ingår i hyran är ickelevande ting.

http://www.expressen.se/debatt/1.2089320/tjejer-vi-maste-ta-over-grillen

Here we go again:

Jag har försökt mig på att göra en citron nu. I utbildningssyfte. Det har gått sådär. först när jag pressat kroppen till sitt yttersta, efter två dygn, lyckades jag få till det. En gul-jävla-citrus-frukt-med-gradient. Kunde man månne kommit på något mer inspirerande projekt? Nu: äppelträd.

Nedan följer några övningar i statements och frågeställningar som möjligtvis hör bloggen till men ofta är det oklart och jag orkar inte utveckla dem:

• när blev "bästaste" och "älsk" ord?

• facebook är ett gissel i sammanhang som : uppbrott (för att ta ett random exempel)

• klockan fyra på natten visar världen sin bästa sida och även jag

• "Don't feel sorry for yourself. Only assholes do that" -Haruki Murakami

jag har tappat förmågan nånstans i mellanlandet.

har letat i motljus, på tomgång, bland sidor och i mejl. högst troligt dyker den upp genom att tiden tillåts ha sin gilla gång. ganska motbjudande med tanke på att mellanlandet fadar ut alldeles, alldeles långsamt. i och för sig kan även vältrandet föra med sig förmågor.

tänker att det är tänkvärt i alla fall...

on and on...

Klicka på Tandläkarmiss och förundras

Vad jag undrar är: när behöver man bedöva ändtarmen i tandvårdssyfte?

Man kan ju vid ett svagt tillfälle tro att vi gått och dött båda två. Så är inte fallet. Vi är bara på semester. Jag är hemma i mina barndomshoods någonstans i Norrland. Häromdagen skulle jag ta bussen till stan, för att hälsa på min syster. Det går tre bussar per dag. Jag tog halvtvåan.

Jag: Till stan.

Busschauffören: Hel eller halv?

Jag: Hel.

Busschauffören: 58.

Jag: Är det okej om jag hoppas av vid Kroksta, precis efter 50-skylten?

Busschauffören: Jo men det ska gå bra.

Jag: Å men tack! Men då trycker jag på stoppknappen då det närmar sig, åsså kommer jag fram hit. Då vet du vad som gäller.

Busschauffören: Ja det blir bra det!

Inga konstigheter alltså.

Jag skall härmed räkna upp företeelser som (förvånande om man frågar mig) ter sig otroligt provocerande:

-Att konstatera att man inte gillar fotbolls-VM.

-Människor som inte kan uppge en musikgenre som sin favorit och kallar sig själva allätare

-Att välja att inte dricka alkoholhaltiga drycker utan annan anledning än att man inte vill.

Tänkte återkoppla till vår konversation om laboratorieodlat kött. Sonny vill inte käka kött framställt på konstgjord väg eftersom detta då skulle göra det legitimt att käka kött. Eftersom man i och med att käka köttet gör ett statement. Som att bära fuskpäls. Min vegankompis tycker istället att labbköttet blir fantastiskt!

Då undrar jag, är mina favvosmycken fab eller slaktfrämjande:

Malkin har hittat på en jätteskoj lek som han kör när han blir uppjagad. Den heter skyffla grus eller käka sten eller bådadera. Det här slutade med ett veterinärbesök under jourtid efter att jag försökt öppna gapet på honom och tyckt mig se en stooor räfflad sten slinka ner i halsen. Då blev jag såklart orolig och vi drog iväg. Jag har ju sett att han plockar upp stenar och provar dem i munnen men jag trodde ju att han spottade ut dem. Tji fick vi när veterinären visade oss röntgenplåtarna. Han hade lillmaggen full i småsten!

Jaha? För att åtgärda detta får man som stenätande valp dropp och paraffinolja, samt vackert sitta i bur hos veterinären medan matte skjutsar husse till jobbet. Tillbaka till Ume från Vännes och sen tillbaka igen för att hämta lilleman som pinkat ner sig av allt läskigt. Jaha, å så tillbaka till Ume igen för att upptäcka att jag inte har någon hemnyckel. Det här är mitt i natta på parkeringen. Jag stirrar tomt på mobilskärmen och konstaterar uppgivet att jag har extremt lite batteri kvar. Jag provar att ringa sambon som jag vet med all sannolikhet inte kommer att svara. Bara för att få detta bekräftat liksom. Sen drar jag iväg tre sms:

"Jag och Malkin är utelåsta"

"Har typ inget batteri"

"Vi sitter i skuffen på parkeringen"

Ja, så där sitter vi och ser mobilen dö en lång och eventuellt plågsam död. Jag tröstar Malle som slickar sin kala fläck på benet medan jag förbereder mig för en natt i skuffen.

Tillslut ringer dock husse och påminner mig om att vi ju har en extranyckel hos hans föräldrar. Ja, så var vi iväg igen. Sen blev det inget mer provsmaka sten...

Tänkte bjussa på min absoluta favoriträtt. En kulinarisk upplevelse från de Härjedalska skogarna.

Blanda mjöl och mjölk till en ganska kletig deg. Rulla degen till handflatsstora bollar och platta ut. Stoppa in en bit saltsill i varje klubb och stäng noga. Släpp ner dessa klumpar i kokande vatten och låt koka tills de flyter upp till ytan. Avnjuts med smör och mjölk. (Ett tips är att arrangera sillklubbstävling där den som trycker flest klubbar vunnit. Det är festligt.)