Det är ju trots allt midsommar imorgon...

... så varför inte passa på att slänga ihop några maränger?

Idag gräddar jag mina maränger på ganska låg värme under en längre tid för att de ska bli ganska torra och krispiga. I vanliga fall gillar jag dem lite sega, men eftersom de ska transporteras i en låda och inte ska ätas förrän imorn så får det bli så här.

Jaja. Då vi ändå pratar maränger och jag märker att det här nästan blivit ett tipsinlägg så kan jag passa på att ge ett annat tips: Dela upp sockret i två omgångar. Häll först i hälften. Vispa hårt. Och rör bara ner andra hälften sen. Jag vet inte varför egentligen, men det ska bli bättre då. Jag lärde mig det då jag jobbade på Niklas Mat förra året. Och så hoppas jag att alla verkligen vet att det ska vispas så länge att man kan vända byttan upp och ner och hålla den så utan att innehållet trillar ut. Det har mamma lärt mig.

För den som är intresserad av en liten maränghistora finns en sådan att läsa under bilden.


Jo, så här är det... Visste ni att det var Napoleons kock som kom på det här med marängerna. Vilken Napoleon det var förtäljer inte historien. Napoleon och hans entourage var ute på slagfältet. Efter kvällens middag som bland annat bestod av en sås gjord på bland annat äggvita, bestämde man sig för att ta hand om disken dagen därpå. På morgonen ser kocken att såsen som var var i kastrullen hade stelnat. Och så vips, så var marängen uppfunnen. Det lärde jag mig också då jag jobbade på Niklas Mat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0