När jag snackade med Frasier...


Tänkte dra en gammal staterna-historia efter att ha diskuterat starstruckness. Den är inte intern utan väldigt relevant. Jag brukar nämligen vinna kändis-spotting-tävlingar med den här.

Jag befann mig för tillfället i Georgetown, Washington DC tillsammans med Em. Efter vår shoppingrunda skulle vi fika på Dean & DeLuca hade vi tänkt så glada i hågen strosade vi ditåt när vi ser en limmo köra upp bredvid oss. Ut hoppar självaste Frasier och svänger ihop en sittvagn och trollar ner ungen i den. Jag petar på Em och försöker diskret och obrytt slökolla (stirra utan att han ser) på karln när vi passerar. Em försöker att vara lika obrydd när vi märker att han tagit rygg på oss och förmodligen också ska fika på D&DL. Jag sliter vant i dörrhandtaget men det är låst! Em trycker på dörren. Fortfarande låst! Trots att det sitter fullt med kunder och smaskar på delikatesser därinne. Plötsligt hör vi en bekant röst bakom oss.

-Excuse me ladies!

Och så pekar han runt hörnet där hela cafésidan är öppen.

-Oh... svarade jag. Thank you!

Och sen minns jag inget mer...



Hej igen Frasier!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0